Konferensen i Baltimore
Hej!Oj vilken bloggpaus det blev, över en vecka!
Måste ju berätta för er om Baltimore och konferensen som jag var på; Vi (jag och min kollega Sarah) åkte till Baltimore på lördagen förra veckan. När vi klev av planet så var det som att landa i Libanon. Samma känslor kom över mig; det var nämligen varmt, fuktigt, och tjockt i luften. Helt annorlunda mot Seattle luften som liknar den svenska, dvs. klar, ren, och kylig.
Vi tog taxi till hotellet, som för övrigt var helt underbart. Jag hade ett stort rum för mig själv.
På kvällen mötte vi upp med några av våra kollegor (som hade anlänt kvällen innan) plus några andra och åt middag på en uteservering. Atmosfären i Baltimore var så olik den i Seattle och västkusten i övrigt. Det är svårt att beskriva; arkitekturen till exempel påminde mig lite om Europa, speciellt i Little Italy. De hade en jättefin Inner Harbor med vatten som var så lungt och stillsamt med flera stora skepp från back in the days. Man märker verkligen att Baltimore (ja hela östkusten) är äldre än städerna i väst. Det finns mer historia där, thats for sure.
Känslan av att strosa runt vid vattnet och alla uteserveringar var väldigt speciellt för mig. Det kändes, återigen, som jag var i Libanon på semester. Det var så varmt, trots att det var sent. Det var massor av folk överallt som satt ute och bara hängde. Alla uteserveringar var öppna och fullproppade. Gud vadjag älskade den amerikanska östkusten där och då!
Vi stannade sammanlagt 5 dagar i Baltimore och dessa dagar var fullspäckade med jobb och jobb och mer jobb. Jag tror vi jobbade runt 13h per dag, och sedan social events på kvällarna och sedan försöka sova med en tre timmars tidsskillnad. Den sista dagen var vi så utmattade att allt jag ville var att åka hem till mig kära Seattle.
På dagarna så jobbade jag och Sarah med att stå vid vårt bås och prata med folk från olika farmakologiska företag, vi berätta om vad vi gör osv. Vi pratade även med en massa studenter som ville lämna sitt CV. På kvällen så blev det vin och tilltugg för alla konferensdeltagare och efter det så brukade vi snabbt gå till hotellet för att byta om och sedan gå ut och äta middag. Som sagt superhektiskt all the way.
Här står vi vid vårt booth (svenska!?) och det är vin och tilltugg här som ni ser. Min kollega Sarah som jobbar på Language Department, mellanchefen till vänster, samt en av våra forskare till höger.
Här satt jag och Sarah och svarade på frågor. Konferenshallen är superstor och det var en massa företag som ställde ut. På vårt bord ser ni sk. "posters" detta är forskning som vårt företag har varit med och gjort och resultatet presenteras i en "poster" som intresserade kan ta med sig.
På kvällen så blev det ut och äta middag med alla i gänget. Detta var näst sista dagen och vi gick till en engelsk pub.
Den sista dagen var lite småjobbig för mig som hatar att flyga. Vi mellanlandade i Atlanta och medan vi väntar på vårt flyg så ser vi på TV monitorerna "breaking news" det är tornados som härjar överallt. Vårt flyg blev givetvis försenat en aning, och piloterna varnade för en bumpy ride hela vägen till Seattle. Jag bad till Gud att vi skulle komma fram utan någon drama och det gick bra tack och lov.
Vi landade i Seattle lite efter midnatt och det var iskallt så fort vi klev av planet. Men, jag måste säga det; det var underbart att vara hemma igen!!
wow, inte illa. Busy busy ;-) Låter superspännande, och jag som inte ens visste vad Baltimore var tidigare! Härligt med varmt klimat också! I jämförelse med Seattle kan jag tänka mig att det var en dröm att få andas varm luft ;-)