My life in Seattle

Valentines Day

Snart är det Alla Hjärtans Dag och det är väl trevligt? Om sanningen ska fram är jag sämst på att fira sådana här typer av dagar (alla hjärtans dag, fars- eller morsdag, namnsdagar etc.). Det börjar oftast väldigt bra, jag blir uppmärksammad på TV, och i butikerna att det snart stundar en "special dag". Genast börjar jag tänka på hur mycket jag älskar personen i fråga och hur bra den här dagen ska bli för den och den personen (ja beroende på vad det är vi ska fira). Sedan så närmar sig den där dagen och jag inser att jag varken har köpt någon present, och ännu värre, ens har en idé vad jag ska köpa. Så det hela slutar med att jag panikhandlar något i sista stund och det blir sällan bra. Jag tror mina stackars föräldrar kan skriva under på detta (mors- och farsdagar) och min man med, han fick nämligen ingenting alls förra året. Ofta kan jag gå in i butiker och titta på supercoola kort med texter som jag kan tänka att jag ska köpa och skicka till so and so för att visa hur mycket de betyder för mig. Men jag kommer aldrig till skott, jag skickar inget, och sedan kommer den "stora dagen" och jag leker anti och liksom förklarar för alla att vaddå, man ska väl inte bara ha en dag för att fira de man älskar, man ska fira dem VARJE DAG!! Jag vad ska man säga, jag är ett lost case:-) Men men jag har lovat mig själv att köpa något gullig till maken denna gång. Jag har även föreslagit för honom att vi måste måste måste komma i väg till en glassbar som heter Cold Stone. Jag såg en bild på en glass därifrån och blev så sugen. Middagen spelar inte så stor roll var vi äter, men glassen vill jag ha!!